Vägar
Reviderad 2023-09-28
Allmänt om vägarna
Genomförda åtgärder
Skötsel- och underhållsplan för vägar inom Norrlandsportens samfällighet G:a 4
Bakgrund 2020
På grund av bristande underhåll är våra vägar i stort behov av återställning som är planerad att göras under 2020 till en relativt stor kostnad (genomförd). För att undvika att vägarna eroderas igen på det sätt som de har gjort nu och för att hålla kostnaderna nere behövs det ett kontinuerligt underhåll av våra vägar. Vid ett välplanerat grusvägsunderhåll där en flerårig plan ligger till grund för åtgärder i tur och ordning: kantskärning, grusning, dammbindning kan ekonomiska vinster göras.
En vägs standard och driftskostnad beror till stor del av dess avvattning. Diken och trummor är dess viktigaste komponenter. Vatten behöver alltid ledas av vägbanan. Fungerar inte avvattningen går det inte att få bra bärighet och bundenhet eller undvika tjälskador.
Trafikintensiteten är låg inom vårt område. Det gäller såväl antal passerande fordon som deras hastighet. Detta påverkar naturligtvis slitaget på vägen och minskar behovet av underhåll.
Dessutom har vi tre vägar med lite olika behov i alla fall i dagsläget.
Vägsträckan genom stugbyn och ända fram till Kuppen är full av avstängningsventiler och inspektionsbrunnar. Det innebär att där går det inte att djuphyvla eller hyvla även om man skulle lägga på ett tjockt nytt slitlager eftersom skador på armaturer i vägen kan bli mycket kostsamma att reparera. Det är knappast rimligt att tänka sig diken längs vägen genom stugbyn och speciellt inte eftersom det knappast finns något fall (lutning) längs en stor del av denna sträcka.
Vägsträckan från Värdshuset ned till Timmerbryggan ligger i sin huvuddel högre än sin omgivning och har aldrig haft några problem pga för mycket fukt i vägkroppen. Denna sträcka behöver därför knappast dikas mer än möjligen de sista ca 25 metrarna i lutningen ner mot vändplanen framför själva timmerbryggan.
Dikning behövs definitivt på västra sidan av vägen i backen ned mot Tommy Åsberg och på södra sidan av sträckan vidare bort mot Reningsverket. Men här ligger dessvärre sedan några år en elkabel nedgrävd just där diket bör ligga, vilket komplicerar detta dikningsarbete. Här krävs också en trumma för vattenavledning ner mot Bergviken. Vägen nere vid Tommy behöver en skevning mot diket på vägens västra sida,
Eventuell. dikning längre söderut mot och ev. förbi Villan är en grannlaga fråga med hänsyn till att den i så fall måste göras på tomtmark, vilket kan komma att kräva inlösen av mark. En första åtgärd vore att kantskära denna sträcka, grusa den ordentligt och se till att slitlagret har en ordentlig bombering.
De olika åtgärdena
Faktakunskaperna är hämtade från REV (Riksföreningen för enskilda vägar) där vi är medlemmar.
Hyvling
Hyvling ska göras när 1) vägen är hårt nedsliten för att återställa tvärfall och skevning, 2) korrugerad, spårig eller hålig så att körbanan måste avjämnas, 3) uppmjukad i ytan eller tjälskadad så att slitlagret måste luftas och torkas eller avjämnas, 4) i behov av komplettering med nytt material, felsammansatt eller slitlagergruset är tunt. Reviderad 2023-09-28
Hyvling av körbanan är bra att göra tidigt på våren då vägen fortfarande är fuktig, alternativt på hösten precis före tjälen. Här är det viktigt att vägen djuphyvlas ner till botten på eventuella gropar samt att därefter tillforma vägen så att ett godtagbart tvärfall erhålls. För litet tvärfall bidrar till snabb försämring av vägbanan genom att ojämnheter bildas. Sträva efter ett tvärfall av minst 3 %. Detta är av yttersta vikt så att vatten inte blir stående kvar på körbanan. En 3,5 m bred väg bör vara ca 10 cm högre i mitten på raksträcka (bombering) och ca 20 cm förhöjning i ytterkurva (skevning). Vid behov komplettering grusas vägen med slitlagergrus (dim 0-12, 0-16 eller 0-18) vid detta tillfälle så att slitlagret blir ca 5 cm tjockt. Slitlagrets viktigaste uppgifter är att avleda vatten från körbanan ut till dikena samt att skapa en god komfort för alla trafikanter. Behöver man förstärka bärigheten påförs 10-15 cm bärlagergrus (dim 0-32, 0-35 eller 0-40) Istället för att hyvla kan man också sladda vägarna, men med sladdning får man inte samma djupeffekt och kan aldrig ersätta hyvling då man inte når botten av alla ojämnheter. Sladdning kan fungera som ett sätt att förlänga perioderna mellan de dyrare hyvlingsinsatserna. På rätt sätt och i rätt tid utförd grushyvling medverkar till att hålla kostnaderna nere.
Grusning
Ska man enbart grusa så är bästa årstiden att göra detta hösten. Ha gärna som regel att grusa när slitlagret har blivit fem centimeter. Vid vanlig underhållsgrusning lägger man på två centimeter grus. Lämpligt material är 0-18 mm. Före grusning hyvlar man vägen så att ytan ruggas upp. Efter grusningen kan man hyvla en gång till för att skapa en blandning av materialen i vägens ytskikt. Krossgrus anses i allmänhet vara bättre material än naturgrus. Grusning bör om möjligt ske vid fuktig väderlek.
Packning
Efter avslutad hyvling/grusning/dammbindning finns det skäl att försöka packa den tillformade vägytan. I och med att materialets täthet ökar så blir ytan motståndskraftig mot slitage. I brist på vält kan man försöka utnyttja hyvel och lastbil som växelvis får köra över hela ytan.
Dammbindning
Dammande vägar skapar alltid problem. Både ekonomiska och miljömässiga. Vägen dammar för att de allra finaste partiklarna i slitlagret flyger upp i luften och finns inte kvar med sin sammanhållande förmåga att binda ihop. Vägens slitlager håller inte längre ihop och erodering kan börja. De allra flesta grusvägar bör dammbindas. Om man inte dammbinder behöver man rusa vägarna oftare vilket medför ökade kostnader. Trafiken kastar också kontinuerligt undan material från vägbanan.
Röjning
Vegetation behöver regelbundet tas bort i sid och höjdled för att förbättra sikt och framkomlighet. Röjning av lövträdsrik vegetation sker helst på försommaren eftersom detta förhindrar uppkomsten Reviderad 2023-09-28
av stubbskott. Röj inom det så kallade vägområdet till mist 4.6 meter ovanför körbanan och till en bredd av 2 meter utanför körbanekant (kolla i ert anläggningsbeslut vad som gäller för ert vägområde och eventuell ytterligare röjningsrätt). Inom ett område med tomtmark gäller enligt vår förrättning:
Dikning/kantskärning
Dikets funktion är att dränera vägkroppen och fånga vatten från terräng. I vägsammanhang är det en gammal sanning att vattnet är vägens värsta fiende. Med tiden slammar diken igen, rasar ihop eller slutar fungera av andra skäl. Dikesrensning innebär att både kantskärning och rensning av sker regelbundet. Sträva efter ett dikesdjup av minst 30 cm under markytan på fast mark. Kantskärning görs för att återställa vägens och vägsläntens form ned mot dikesbotten för att säkerställa avvattningen.
Potthål
Potthål uppstår från små fördjupningar. Har vägen dessutom dålig form så att vattnet inte rinner av mjukas vägbanan upp. De finare partiklarna blir uppslammade. Varje gång en bil passerar skvätter lervattnet bort (och därmed de fina partiklarna). Vid hyvling jämnas området till, men när det regnar kommer nya potthål att bildas.
Lösning på potthålsproblemet är:
Hyvla efter tjällossning eller efter längre regnperiod.
Kompletteringsgrusa med 4-16 mm grus. Undvik fint och sandigt grus.
Hyvla bra form på vägen så att vattnet rinner av vägen
Flickning innebär att potthål på en grusväg lagas för hand. Hålen fylls igen med hjälp av en skyffel och lämpligt material som blandas med dammbindningsmedel. Metoden används när en grusväg har enstaka hål och det är långt kvar till nästa åtgärd med väghyveln.
Plan för NP:s vägar
Planen är inte definitiv, utan åtgärder kan skjutas framåt i tiden om styrelsen anser att man kan göra det utan att riskera försämring av vägarna och även med hänsyn till ekonomin. Åtgärder kan också tidigareläggas om förhållandena så kräver. Styrelsen gör en bedömning av detta efter snösmältning och tjällossning.
Varje år
Flickning och röjning, bedömning av andra åtgärder
Vartannat år
Salta vägarna
Vart femte år
Ev hyvla och grusa
Vart tionde år
Kantskärning, översyn av diken